Får Jag Lov
Som alltid när de nominerade presenteras till dansbandspriset Guldklaven uppstår debatt, vilket är positivt! Självklart ska priset diskuteras, men det gäller att diskutera utifrån rätt utgångspunkter. Därför vill jag räta ut några frågetecken och felaktigheter som snabbt blir sanningar.
Först en kort resumé: Guldklaven instiftades för 13 år sedan av Sveriges Radio, danstidningen FÅR JAG LOV och Dansbandsveckan i Malung. Priset finns till för att lyfta upp och belysa en viktig del av musik-Sverige (som vid tiden för prisets start var i betydligt djupare medieskugga än idag).
Guldklaven har sakta men säkert ökat i såväl uppmärksamhet som status. Detta är helt avgörande för att t ex Sveriges Radio ska vara med och driva priset, annars finns såklart ingen anledning. För att priset ska behålla sin status, popularitet och pressintresse måste Guldklaven premiera det som priset stått för i alla år, nämligen: Popularitet, Aktualitet, Musikalitet och att ha en egen Profil.
Det vill säga – vilket jag gör med övertydlighet – Guldklaven är inget ”förtjänst”-pris, dvs ifjol fick Kallez orkester och nu måste turen gå till Pellez. Guldklaven är inget ”uppskattnings”-pris, dvs att dela ut en Guldklav för att visa uppskattning eller ge en uppmuntran till band som kämpar i det tysta är aldrig aktuellt. Guldklaven är helt och hållet att jämföra med andra typer av pris, tex Fotbollsgalan eller Idrottsgalan. Jag tror inte någon av er skulle komma på tanken att ge fotbollspriset till en division 4-spelare i Åmål, som en uppmuntran, istället för till Zlatan.
Eller strunta i att nominera Anja Pärson, för hon har ju redan fått det så många gånger. Och dessutom börjar hon bli gammal nu. Anja borde istället dra sig tillbaka och släppa fram unga förmågor. Jag hoppas att ni hör hur dumt det låter!
För att Guldklaven ska behålla sin status måste priset vara attraktivt att få. Det ska inte vara lätt att bli nominerad, utan en ära och ett bevis på att man gjort något särskilt under Guldklavenåret (som går från sommar till sommar, därför kan album självklart bli nominerade fast de släpps i maj). Givetvis får juryn tillgång till albumen före de kommer till handeln.
Försäljningssiffror, stor publik, andra aktiviteter och många år i branschen är inte negativa faktorer, utan snarare tvärtom. De band som hållit på länge har fått en stor publik och hittat en egen tydlig profil som tilltalar många, ska vi då förakta detta och strunta i bandens publik?
Vissa band har vunnit flera gånger, men kanske det är dags att fundera på varför? Kanske kan det bero på ovanstående faktorer. Det vore tjänstefel av juryn att bortse från band som säljer platina (i en skivbransch som annars krisar), får Grammis osv.
Sedan är också juryn medveten om det behov av förnyelse som finns i branschen. Men den förnyelsen måste komma från banden själva, det kan vi aldrig tvinga fram. Är ett band tillräckligt bra, tillräckligt profilerat och målmedvetet kommer det bandet också med tiden att bli nominerad till en Guldklav. Vi i juryn kan dock inte på eget bevåg lyfta fram band som förtjänar en nominering.
Elisa’s, Titanix, Scotts, Sannex, The Playtones, Larz-Kristerz, Donnez och Wizex är exempel på band som i vissa fall funnits länge, i vissa fall helt nya, men som vunnit ny publik och målmedvetet satsat. Så att säga att juryn bara belönar ”gamla” band är faktiskt en ren felaktighet. Moget eller modernt? För oss handlar diskussionen om dansband oavsett typ av musikstil. Vi kan dock konstatera att de ”mogna” banden är fler och drar en större publik, därför fler nomineringar.
Det finns även andra typer av priser som figurerar, men privata priser har ingen tyngd jämfört med Guldklaven. Börjar priset dock urholkas, dvs ges till okända band, som uppmuntran eller förtjänst, förlorar Guldklaven sin tyngd och vilken är då prestigen att vinna?
Och än en gång, det är upp till banden själva att profilera sig och spela sig till publiken. Guldklaven belönar när jobbet är gjort. Precis som Anja Pärson eller Zlatan får sin belöning när de gjort sitt jobb.
Thomas Deutgen – Programledare P4 Dans/Producent Guldklaven 2012 samt jurymedlem
